Det var en gång en liten flicka som började skolan. Första veckan hade hon varit sjuk så hon var uppspelt, såg fram emot det och började dagen med att fråga läraren “När ska vi lära oss räkna?”. Läraren tittar på flickan och undrar
-Kan du räkna?
-Nä, men jag vill lära mig!
-Nu är det som såhär att vi började med räkning förra veckan så det är nog tyvärr kört för dig. Du kanske vill gå och leka med dockor istället?
Och så här fortsätter det hela jävla arbetslivet ut. Så ja, kvotering, vad fan ska det vara bra för?
Idag är det internationella kvinnodagen och här och var ska snubbar envisas om att gratta en. Jag fattar inte grejen riktigt, ärligt talat. Jag tror inte de flesta menar något illa men alltså grattis…för vad? Jag råkade födas med en fitta som skänkt mig mycket glädje och gett mig en jävla massa hassle här i livet. Jag får sämre lön, viss forskning bedrivs inte på mina villkor, jag blir objektifierad konstant. Vissa kvinnor har varken rätt till sjukvård, utbildning, att rösta, among many other fucking things. Jag vill inte ha något jävla grattis, jag vill ha mina rättigheter, okej? Vem fan skulle komma på tanken att gratta någon som är sjuk i bröstcancer den första oktober? Then you kinda missed the point. Så när ni grattar mig idag känner jag mest bara….varsågod? Och hit med mera makt.
